Shoes
...om inte Kakan dyker upp bakom en buske, fångar mig i ett nät och släpar hem mig, burar in mig och sedan håller en tre timmar lång föreläsning om vikten av att hålla sin budget. Hon äger mig, den där Kakan.
/Molly
Dagens tidningsrubrik
Aftonbladet: Victoria har blekt tänderna inför bröllopet!
Men va? Hur vill de att man ska reagera? Ska man ropa av fasa? Vrida sig i krämpor över att kronprinsessan har fått vitare tänder? Vad väntar sig Aftonbladet för reaktioner? Kanske "Stoppa henne!" eller "låt henne för bövelen inte bli snyggare än hon är! Sätt en stor snusprilla innanför hennes läpp istället!"
Det måste finnas viktigare saker att skriva om än att Vickan har piffat till sig lite inför sitt stora bröllop.
Vi ber en bön för att den som skrev artikeln led av en kortvarig förvirring vid tillfället som notisen skrevs, och att han eller hon aldrig kommer att drabbas av detta igen. Tack.
Jag har lyckats med det (nästan) omöjliga
Brun utan sol Vs Molly - 150-1
Vinden har vänt!
På tunnelbanan in mot jobbet satt en människa och gav ifrån sig vidriga gaser (ni vet varifrån) och jag känner mig helt förgiftad. Detox i en månad, starting from today.
/Molly
MEN NEJ!
Sedan incidenten med det lilla krypet till telefonföräljare som kallade mig för "jävla mongo" har jag varit nitiskt noggrann med att skriva upp vilket företag de ringer ifrån och vad de heter. Den gången när "mongokillen" ringde hade jag inte gjort det och ångrade mig då bittert, eftersom jag mer än gärna ville ringa upp hans chef och få den lilla myran utskälld.
Som sagt har jag skrivit upp alla företagsnamn och telefonförsäljares namn varje gång sedan dess. Ingen har dock varit otrevlig, så jag har inte behövt använda uppgifterna.
Tills idag. Tills fucking idag! Skrev jag upp företagets namn? NEJ. Skrev jag upp den bitchens fula namn? NEJ. Självklart inte. Fanfanfan, jag vill så gärna ringa tillbaka till företaget. Jag vill bara kicka that bitch-ass-motherfuckers ugly ass!
Dagen jag äntligen får ringa upp en telefonförsäljare igen kommer vara fantastisk för mig, men en mardröm för den personen som blir utsatt för det. Mängder av underliggande ilska, samlad ifrån tidigare telefonförsäljarincidenter, kommer att explodera över den lilla, lilla människa som gjort mig arg. It will never stop. I will unleash the fury. Lägger personen på luren av ren rädsla, ja då ringer jag upp, igen och igen - stalkar dem med mitt vansinne tills de är nedbrutna och aldrig mer vågar ringa någon ever again.
Is that understood?
Tjugofemte
Det är lika fantisktiskt varje gång att få lön. Just den här månaden går jag +- noll, med tanke på den löjligt stora summan pengar jag pungar ut för Australien (jag klagar inte, jag bara påpekar). Nu känner jag mig levande igen.
Nu till det revolutionerande: Jag tror att jag ska ha en ickespenderande månad igen. Så, nu är det sagt. Tänk bara på det, låt det smälta.
Scchh.
MEN AJ!
I think NOT. Någon straffar mig. Min magsäck? Mina tarmar? Synd som fan att jag inte kan min mages innandöme tillräckligt väl för att veta vilken jävla bit jag ska ta ut därifrån för att bli av med smärtan. AJ.
Make-Up Stores tidning

My precious.
Kontoret och jag
- Jag älskar min Tipp-Ex-rulle och använder den flitigt.
- Om saxen försvinner från kopieringsrummet blir jag ilsken.
- Kaffemaskinen är både min bästa vän och min värsta fiende. Fungerar den är allt fantastiskt, fungerar den inte vill jag slå sönder den med en träpåk.
- När jag inandas frisk luft efter jobbet blir jag nästan hög.
Låter stabilt.
Om hang-ups
Jag har flera hang-ups och jag hatar det. Hatar faktiskt nästan själva personerna som jag har hang-ups på också, inte bara själva faktumet att jag aldrig riktigt kommer över dem. God damn it, jag vill bara bli av med dem. Det blir en ansträngning bara att logga på Facebook och se dem online. How pathetic. Om jag kunde hade jag bara utan vidare raderat dem ur mitt lilla minne och sen bajsat på minnet. Är så trött på att de hauntar min hjärna när jag som minst vill det. Go away, leave me the fuck alone, burn in hell. Ni förstår vad jag menar.
Saken är att jag egentligen inte vill glömma bort personen (vore lite pinsamt att bli senil i förtid), utan snarare känna sig likgiltig till dem. Jag vill bara kunna se namnet dyka upp på skärmen, tänka "who cares" och sen rulla vidare. Nu är det istället så att jag får en liten kall ilning i magen så fort jag påminns om dem. Otrevligt, onödigt, onajs.
Nu läger jag ner mina hang-ups. Fuck 'em.
/Molly
Ingen ångest, bara happiness
Helgen var så bra! Jag lever kvar i det lilla rus jag hade under alla tre dagar.
Fredag: Häng i Vitabergsparken (som jag hittade efter hundra mils vandring...) med öl och polare. Så fruktansvärt trevligt var det. Mycket härliga människor, härlig sol och härlig (ljummen) öl.
Lördag: SOL! Jag stekte på terassen med min underbara bok Blonde i nypan. Jst då känge jag mig superbrun, men det är som att det har försvunnit redan. Kul. Festen på kvällen sedan var hur som helst grym. Jag hade snyggdag och var på topphumör - alla tummar upp.
Söndag: Soffan och Sex and the City var mina allra bästa polare, that's all I'm saying.
Idag är det måndag, vilket jag gillar. Veckan kommer att bli asbra, stimulerande ooch fylld av härligheter. Basta.
/Molly
Sunday night
Nu har jag, med undantag för matpauserna, tittat på Sex and the City i timme efter timme. Finns det någon som inte gillar den serien? Den boxen är räddningen på alla inaktiva dagar, det är den som gör att det är helt värt att bara gräva in sig i en filt och se förjävlig ut. Det spelar ingen roll. Gosfaktorn skjuter i höjden, bara man får en liten dos av deras vardagsproblem. Deras konversationer är också helt fantastiska. Jag blir nästan förstummad över att någon ens har kommit på alla deras repliker, för de är helt geniala.
Okej, jag ska sluta credda SATC nu, det blir nästan för mycket. My bad.
/Molly
Regn
Nu fattar jag varför jag haft huvudvärk i två dagar. Väderspänningar! Nu åskar, blixtrar och regnar det ju helt brutalt.
Just nu känns det som ett grymt val att inte röra sig ifrån huset idag. Te, film och recover efter kvällen igår verkar smartare.
/m
Hang-up
Är det inte så sjukt att en hang-up man hade på en kille för tre år sedan bara kan dras upp igen? Killen som över huvud taget inte är min stil längre, men som ändå finns kvar på något sätt. Han som jag trånade så efter, aldrig pratade med utan bara spanade in (sjukt odiskret, fråga Flisan) varje dag. Jag hatade att han hade flickvän. Jag ville bara gräva ner henne någonstans och kunde inte alls förstå hur han vill vara med henne. And here comes the sick part: Han är tillsammans med henne fortfarande. Vafan?
However, det verkade som att deras förhållande hade passerat sitt bäst-föredatum. Han sa saker som: "ja, sex är inte lika kul längre", och "det kommer nog inte hålla länge till". Säger man så på en fest, till relativt okända människor, är något fel i förhållandet. END IT!
/molly
Men vad i..?
Snälla?
Checklista
Öl - check
Cider - check
Sjukt bra humör - check
Jordgubbar - check
Överdrivet solbegär - check
Genomskinlig tröja för att lyckas stilla mitt solbegär - check
Vindruvor - check
Tillräckligt bra lokalsinne för att hitta parken jag ska till - Ehh... Check?
Jag har inget lokalsinne. Vitabergsparken kommer alltså att vara en omöjlighet att hitta. Söder är inte mitt neighbourhood, om jag får säga det så. Det är ett relativt outforskat område för mig - något som det absolut måste bli ändring på. Som tur är har min vän, som redan sitter i parken, lovat att lägga ut brödsmulor som jag kan följa.
I should be fine, eller hur?
Gaaah, jag såg just att nya numret av Make-Up Stores tidning finns - I need it! Jag måste verkligen ha det.
/Molly
Första parkhänget
Efter jobbet ska jag iväg på årets första öl-i-park-häng. Som en after work, men mindre fancy och mer somrigt - så jäkla gött. Mina polare kommer förmodligen att ta med sig guran och sitta där och lira, så kan jag nynna med samtidigt som jag sippar på en öl i solen. För trevligt! Det blir väl bara till för mig att ila iväg till systemet på lunchen och inhandla nödvändigheter verkar det som!
/Molly
Morgonmoment
Mina naglar är helt fantastiskt knallrosa idag. När jag tittar på dem får jag nästan en chock, men på ett himla bra sätt. Det fungerar ungefär som ljusterapi tror jag. Hehe, som att man behöver ljusterapi nu liksom, kolla ut - solen har bestämt sig för att bli vår polare igen. Solen är min bästa vän!
Nagellacket till vänster är så jäklarns fint. Namnet, "Vintage Mint", får ju vem som helst att få ha-begär av det värsta slaget.

/Molly
I'm an animal
Jävlar! Jag och Kakan sprang som arga träsktroll i skogen idag, frustandes och spottandes. Intervallträning, backe upp och backe ner. Fruktansvört jobbigt, men också skönt. Man får ur sig varenda liten frustration eller spänning man kan tänkas ha i hjärnan, både genom ansträngningen och floderna svett som rinner av en, hehe. Ett sådant här träninngspass är precis vad man behöver efter att bara ha inhalerat kontorsluft och kaffeångor hela dagen.
För att riktigt utnyttja det perfekta vädret ska jag och ploppen sätta oss ute på terassen med ett litet glas vitt och räkor. Life's just too good.
Men vad är felet?
Vart är världen på väg? Jag skrev ett inlägg i morse om hur äckliga människor är in public. Well, se på nästa sms jag fick - av min syster denna gång:
Molly, du får ett uppdrag av mig. Bakgrunden är följande: Jag sitter på ett tåg, det är 30 grader varmt i vagnen. Det finns ingen AC. Inget av det här skulle bekymra mig särskilt mycket eftersom det är bortom min kontroll. MEN! Vad är grejen med folket som tar av sig skor OCH strumpor OCH viftar runt med dessa i luften? En total gåta för mig. Jag svettas sönder men det är fan under min värdighet att sprida tåbira offentligt. Ditt uppdrag blir således att bli missionär i ärendet "stoppa odören i samhället". Gå i frid och sprid budskapet.
Först måste jag bara säga: HAHAHAHAHAHA! Helvete alltså, min syrra är roligast i hela världen.
Sen fortsätter jag med: People! Vad i hela heliga helvetet tar ni er till? Ta er i kragen, sluta vara äckliga och inse att ingen vill ta del av era vidriga odörer in any kind of way.
Did I make myself clear? Fortsätt sprid budskapet.
/Molly - missionär, tydligen.
Goodiebags

Jag är med oc tävlar om en somrig goodiebag i Lindas sminkblogg, och jag skulle så himla gärna vilja vinna. Goodiebags kan ju faktiskt vara det bästa påfundet som finns - det är som ett litet paket av kärlek. Jag har inte fått många goodiebags i mitt liv, men när det väl händer blir jag som ett barn. Att kolla igenom alla små saker är så fantastiskt! Eufori!
Jag tror faktiskt att jag ska börja göra goodiebags till alla mina vänner. Bara köpa en hel hög med småsaker och lägga i söta, dekorerade påsar med rosa knutna band runt. Genious? SI!
/Molly