Om hang-ups

Alla har sina hang-ups. Det är den där personen man någon gång haft en fling med, alternativt bara drömt om, som man bara inte kan släppa. Mycket irriterande, eftersom att man på något sätt måste acceptera att man alltid kommer ha en liten grej för just den människan.

Jag har flera hang-ups och jag hatar det. Hatar faktiskt nästan själva personerna som jag har hang-ups på också, inte bara själva faktumet att jag aldrig riktigt kommer över dem. God damn it, jag vill bara bli av med dem. Det blir en ansträngning bara att logga på Facebook och se dem online. How pathetic. Om jag kunde hade jag bara utan vidare raderat dem ur mitt lilla minne och sen bajsat på minnet. Är så trött på att de hauntar min hjärna när jag som minst vill det. Go away, leave me the fuck alone, burn in hell. Ni förstår vad jag menar.

Saken är att jag egentligen inte vill glömma bort personen (vore lite pinsamt att bli senil i förtid), utan snarare känna sig likgiltig till dem. Jag vill bara kunna se namnet dyka upp på skärmen, tänka "who cares" och sen rulla vidare. Nu är det istället så att jag får en liten kall ilning i magen så fort jag påminns om dem. Otrevligt, onödigt, onajs.

Nu läger jag ner mina hang-ups. Fuck 'em.

/Molly

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0