Roadtrip vol 2
Jag hinner ju aldrig skriva nagot pa den har sablarns bloggen. Det ar sa manga mejl att svara pa under sa kort tid att jag faktiskt prioriterar den har stackars bortglomda platsen.
So, vad var det senaste jag berattade? Att jag var i Byron Bay tror jag bestamt. Det var hundra ar sedan och det har hant sa mycket sedan dess att jag blir stressad bara av tanken pa att borja knappa ner allt. Skrivkrampen skulle vara ett faktum.
Sammanfattning:
Efter Byron Bay akte vi till Brisbane. Dar gjorde jag (och killarna givetvis) nagot av det basta jag nagonsin provat - vi hoppade fallskarm. 14 000 feet upp, sedan rakt ner. Det var 60 sekunders fritt fall och sedan kanske 5 minuter av fantastiskt svavande over havet. Sagolikt!
Efter vart lilla dyk fran ovan styrde vi kosan mot Noosa. Vilken plats! Jag var lyrisk nar vi kom dit, medan killarna tyckte att det var pa tok for glassigt och snobbigt. Jag ville mer an garna satta mig pa ett fint place for en gangs skull, men killarna insisterade pa att vi skulle ga till en pub. Suck. Sa ar det att vara en minoritet.
Nasta stopp var Town of 1770. Egentligen var det inte en plats vi absolut ville besoka, men i Noosa traffade vi en man som erbjod oss att stalla vanen hemma hos honom over natten pa vag upp till Airlie Beach, vilket vi forstas nappade pa.
Nar vi kom hem till snubben (Will) fick vi svar dodsangest. Hans hem lag mitt ute i ingenting och vi borjade genast spekulera kring hur han skulle avsluta vara liv. Nar han dessutom helt oprovocerat sedan borjade prata om en man som hade dodat massa backbackers ville jag bara lagga benen pa ryggen och kubba. Scary shit.
So, next stop - Airley Beach. Jag tar det i punktform for enkelhetens skull:
- Vi har varit pa en tredagarstripp till Whitsundays och sett varldens vackraste strand - Whitehaven Beach. Googla direkt, den ar helt magisk. Fruktansvart rolig resa med helt galna manniskor.
- Extremt mycket fest och himlans mycket alkohol. Det blir till att laggas in pa rehab nar jag kommer tillbaka till Sydney. Min lever skriker efter time out.
- Vi har lekt leken "hanky spanky". Gar ut pa att man blir smiskad och sedan ska gissa vem som gjorde det. Smartsamt, kul och totalt meningslost.
- Grabbarna har druckit omanskliga mangder ol. Jag ar riktigt imponerad over deras kapacitet pa den punkten.
Nu kommer den stora skrallen: Var kara van, var alskade bil - Beatrice - har gatt och kollapsat. Vi sitter alltsa fortfarande i Airley och vantar pa att fa en hyrbil sa att vi kan borja aka nerat igen. Marko och Niklas far aka upp hit om tva veckor igen och hamta var stackars gamla Bettan. Wish us luck!
/Er Molly
So, vad var det senaste jag berattade? Att jag var i Byron Bay tror jag bestamt. Det var hundra ar sedan och det har hant sa mycket sedan dess att jag blir stressad bara av tanken pa att borja knappa ner allt. Skrivkrampen skulle vara ett faktum.
Sammanfattning:
Efter Byron Bay akte vi till Brisbane. Dar gjorde jag (och killarna givetvis) nagot av det basta jag nagonsin provat - vi hoppade fallskarm. 14 000 feet upp, sedan rakt ner. Det var 60 sekunders fritt fall och sedan kanske 5 minuter av fantastiskt svavande over havet. Sagolikt!
Efter vart lilla dyk fran ovan styrde vi kosan mot Noosa. Vilken plats! Jag var lyrisk nar vi kom dit, medan killarna tyckte att det var pa tok for glassigt och snobbigt. Jag ville mer an garna satta mig pa ett fint place for en gangs skull, men killarna insisterade pa att vi skulle ga till en pub. Suck. Sa ar det att vara en minoritet.
Nasta stopp var Town of 1770. Egentligen var det inte en plats vi absolut ville besoka, men i Noosa traffade vi en man som erbjod oss att stalla vanen hemma hos honom over natten pa vag upp till Airlie Beach, vilket vi forstas nappade pa.
Nar vi kom hem till snubben (Will) fick vi svar dodsangest. Hans hem lag mitt ute i ingenting och vi borjade genast spekulera kring hur han skulle avsluta vara liv. Nar han dessutom helt oprovocerat sedan borjade prata om en man som hade dodat massa backbackers ville jag bara lagga benen pa ryggen och kubba. Scary shit.
So, next stop - Airley Beach. Jag tar det i punktform for enkelhetens skull:
- Vi har varit pa en tredagarstripp till Whitsundays och sett varldens vackraste strand - Whitehaven Beach. Googla direkt, den ar helt magisk. Fruktansvart rolig resa med helt galna manniskor.
- Extremt mycket fest och himlans mycket alkohol. Det blir till att laggas in pa rehab nar jag kommer tillbaka till Sydney. Min lever skriker efter time out.
- Vi har lekt leken "hanky spanky". Gar ut pa att man blir smiskad och sedan ska gissa vem som gjorde det. Smartsamt, kul och totalt meningslost.
- Grabbarna har druckit omanskliga mangder ol. Jag ar riktigt imponerad over deras kapacitet pa den punkten.
Nu kommer den stora skrallen: Var kara van, var alskade bil - Beatrice - har gatt och kollapsat. Vi sitter alltsa fortfarande i Airley och vantar pa att fa en hyrbil sa att vi kan borja aka nerat igen. Marko och Niklas far aka upp hit om tva veckor igen och hamta var stackars gamla Bettan. Wish us luck!
/Er Molly
Kommentarer
Trackback
