Förändringar från båda håll

Ja, dåligt samvete var väl inte riktigt det jag längtade efter. Man håller låg profil, smyger på tårna, visar strupen och möter trots det mer kritik. Det var inte riktigt vad jag ville. På något sätt tycker jag inte att det är riktigt mänskligt att fortsätta gruffa och vara tjurig när den ene verkligen ber om ursäkt. Kan man inte då bara svälja sin stolthet och visa att man själv också agerade fel? Finns det två parter och delade åsikter måste man någonstans förstå den andres sida och acceptera, istället för att ta emot ursäkten och sedan inte be om ursäkt tillbaka.

I ettan blev man bara nöjd när man fick den man bråkade med att be om ursäkt, men när man kommer upp i åldern måste man sträcka sig längre än så. Då fungerar det inte längre att bara nöja sig - speciellt inte när det man är oense om är den person som som står båda parter närmast. När det ligger i bådas intresse att den personen mår bra ändå in i själen fungerar det inte att vägra svälja sin stolthet. Det fungerar inte att låtsas som att man inte agerat fel över huvud taget. Det krävs förändringar från båda sidor och man måste vara villig att göra vissa uppoffringar istället för att leka storsint och "godta ursäkten".

Det räcker inte att bara den ena sidan förändras, alltså räcker det heller inte med bara en ursäkt. Tillbaka till ruta ett?

/Molly




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0