Oversleeping
Faaaaaaaan!
Jag bara hatar känslan man får i magen när man försovit sig. Man kollar på klockan, försöker frenetiskt fatta hur länge man sovit, om hur lång tid man måste vara klar. Har man tid att äta frukost, sminka sig, klä på sig?
Yes, jag försov mig i morse. Alldeles för länge. Att vakna 15 minuter innan man ska kubba till bussen är inte eftertraktansvärt. Det är som att stressen man först känner när man slår upp ögonen på morgonen inte försvinner på hela dagen, även om man hinner i tid till jobbet. Trots att man helt nu jobbar enligt tidsplanen, känns det som att man har massor att ta igen. Till exempel är det jobbigt att behöva sitta och mula i sig en trött macka vid skrivbordet för att man inte hann hemma, det är liksom nästan förödmjukande att göra det när man redan känner sig i oform.
Hur jag ser ut idag ska vi inte prata om, men vi kan kort och gott säga "bottennapp". Så, vi lämnar det ämnet med det ordet sagt. Kanske återkommer jag lite senare med en närmare beskrivning av hemskheten, när bitterheten lagt sig på en hanterbar nivå.
/Molly
Molly - det där är INGENTING mot vad jag går igenom. INGENTING. Är i Danmark och ska ha en massa viktiga möten. Upptäcker nu att jag glömt min mascara i Sverige. GAAAAAH!!
Tyvärr finns inte tiden att köpa en ny, utan jag får tappert uthärda.
FUCK.
Fin blogg du har :)
Ploppen: Fan vad jobbigt. Jag är dock säker på att du är stunning ändå!
Johanna: Tack så mycket! :)
